Freja House Photography

Människans bästa vän

Människans bästa vän

Under hela mitt liv har jag inte haft någon önskan om någon vovve. Men för ett par år sedan kom en liten Sam in i mitt liv. Ett yrväder som jag betraktade med stor skepsis. Han stormade in utan att fråga om lov och i början tittade jag lite snett på honom. Han fick inte lov att göra någon ”burnout” på vårt vitmålade golv i sommarstugan. Dörren stängdes när han närmade sig i full galopp.

Svansen gick som en propeller och han verkade inte bry sig om att jag tyckte han var ovårdad. Han bara kom och tog mig med storm. Detta var väl planen kan jag tro för plötsligt var vi bästa vänner, fast han var lite för bufflig för min smak. Helt utan bedövning tog han en plats i mitt hjärta. Det är Sams fel att jag nu själv faktiskt kan se mig som en framtida hundägare.

Så alldeles nyligen var det dags att möta en annan helt bedårande vovve. Kajsa, en Irländsk röd setter kom på besök med sin vackra matte. Kajsa var på tå och tyckte allt var jätteroligt, särskilt om man fick lite hundgodis också. Men krafterna tog slut och även hundgodiset. Men det var kul så länge det varade.

Lämna ett svar

Stäng meny
×
×

Kundvagn